"Akse Pettersson är en av de främsta representanterna för teaterns nya estetik, och hans Kaspar Hauser på Q-teatteri för två år sedan (tillsammans med Johannes Ekholm), blev omedelbart kultförklarad. Den här estetiken är lätt att känna igen också i Titanic.
Greppet är utpräglat ironiskt, varje tillstymmelse till "äkta" känslor demaskeras fort, förlöjligas och förvandlas till komedi. Det frossas i populärkulturella referenser."
Martin Welander / Västra Nyland
"Slutresultatet är en krispig, fräsch och modern föreställning som underhåller från början till slut.
***
Och häri ligger något av Petterssons storhet. Han klarar av att ta sig an till synes jobbiga och ibland snäva ämnen, slå an ett ambitiöst metaperspektiv, men ändå bjuda på hisnande medryckande underhållning."
Janne Wass / NY Tid
Tämä suuri näyttämö tarvitsee
"Popkulttuuriin jokaista askeltaan peilaavasta nuoresta polvesta ja olleeseen ja olemattomaan katseensa kohdistavasta ensemblestä syntyy melodramaattisuudessaan koskettava kollaasi...
Odottamattoman suora on kapteeni Storgårdin kysymys yleisölle:
– Mitä te haluatte?
Sitä en tiedä. Mutta sen tiedän, että tällaista uskallusta tämä(kin) suuri näyttämö tarvitsee."
Jukka Kittilä / Turun Sanomat
Bedrägligt smart och underhållande
"Även om Finlands mest hajpade regissör, Akse Pettersson, står vid rodret, kan allt gå åt pipan. Det är lite av poängen med föreställningen Titanic. Floppen, katastrofen, är förstås en reell risk, men framför allt något som föreställningen friskt självmedvetet leker med.
– Hur tycker du föreställningen går? frågar skådespelarna varandra.
Svaret är positivt. För trots en guppig resa är Titanic en föreställning som är svår att inte gilla. Rolig, knäpp, förrädiskt intelligent – också bakom det mest huvudlösa spexandet skymtar en klar tanke. "
Isabella Rothberg / HBL
Akse Pettersson är bra på att skapa mångtydiga bilder
"Akse Pettersson är bra på att skapa mångtydiga bilder, skärvor som kalejdoskopiskt glider in i varandra, kompletterar och utmanar.
Ur förankringen i det förflutna och drömmarna om framtiden växer småningom en hel tidsanda fram, en tidsanda som bland annat excellerar i en rent förbluffande förmåga att värna om det egna reviret och blunda för resten av världen."
Christel Pettersson / Radio Vega
Den som väntar sig en föreställning om atlantångaren Titanics förlisning på Svenska Teatern kör obönhörligt på grund.
"Föreställningen har improviserats fram utan manus medan definitionen på katastrof har väglett föreställningen. En katastrof är ju olika för olika individer. En del kommer till exempel bara inte över gångna katastrofer medan andra våndas över allt det katastrofala som väntar bakom hörnet, samtidigt som man gör misstaget att egentligen aldrig leva i nuet. Vilket kanske är den största katastrofen."
Egil Green / Östnyland
Ur Hanna Helavuoris arbetsdagbok (TINFO-tiedote 10, 17.3.2016):
Ei teatterilaiva uppoa!
Kaikki Svenskaniin tähän immersiiviseen kokemukseen! Titanic on kaikkea muuta kuin katastrofi. Se on ylösnousemus, uusi alku. Uusi alku omalla tavallaan oli jo Sånger vid randen av ett grått hav. Jos teatteri johonkin kuolee, niin se kuolee varman päälle pelaamiseen. Eikö juuri näin suomenruotsalaisen teatterin identiteettiään tule pohtia, näyttää mitä kaikkea teatterin halukone voi tuottaa ja hamuta kohti tuntematonta. Se tulee myös näyttäneeksi, miten kaukana eri teatterisukupolvien maailmat toisistaan ovat.
Onnittelut Svenskanille, onnittelut Johan Storgårdille, joka on antanut leikkikentäksi suuren näyttämön ja tekee munaskuitaan myöten häpeilemättömän roolityön teatterinjohtajana tässä metateatterileikissä, joka ei silkkihansikkain johtajaansa käsittele. Onnittelut koko ensemblelle, Svenskanin omille näyttelijöille ja S-laitoksen näyttelijäopiskelijoille. Onnittelut Akse Petterssonille, Tom Kumlinille, Ville Seppäselle, Kasperi Laineelle ja Pirjo Ristolalle. Tässä on sellainen äänimaisema, että ryhdyin tosissani katselemaan ympärilleni, rysähtävätkö seinät ja rakenteet. Ja maaginen hetki ennen väliaikaa: Johan tanssii kevein askelin. Titanicin haluan nähdä monta kertaa, erityisesti sen lopun. Vain teatteri pystyy tähän!
