Intervju - Rekordmannen Sixten Lundberg om Grottmannen
”Vem vill gå och se en pjäs som heter Grottmannen? Ingen!” På teatern minns vi jargongen. Vilka som stod för åsikten låter vi vara osagt, men det fick vi äta upp med besked. En monolog som heter Grottmannen skulle inte gå så många gånger. Men recensenterna var sålda liksom publiken som skrattar så tårarna rinner kväll efter kväll.
Sixten Lundberg såg till att Grottmannen blev tidernas i särklass längsta långkörare.
Redan efter premiären för tio år sedan satte debatten igång. Var texten politiskt korrekt? Tar pjäsen upp våra könsroller på ett adekvat sätt? Frågorna var många och en kulturredaktion utnämnde Grottmannen till ”årets sämsta pjäs” två år på raken. Samma år valdes den i Sverige till årets bästa.
Sixten Lundberg, varför älskar vi Grottmannen?
– Därför att det är en så välskriven pjäs. Den har stor igenkänningsfaktor och många beröringspunkter.
Du tänkte sluta som skådis för tretton år sedan, var det Grottmannen som fick dig på andra tankar?
– Det var Johan Storgård. Han tvingade mig att läsa pjäsen. Jag hade tappat lusten att jobba och ville inte. Men Johan var envis och hävdade att pjäsen var som gjord för mig.
Efter att ha läst tolv sidor var saken klar. Jag tänkte att hur kan nån skriva nåt som handlar om mig, jag fick lusten tillbaka och ville absolut göra den. Och så tänkte jag att det är ju bara ett år till så varför inte. Och här är jag nu.
Du säger att pjäsen handlar om dig, på vilket sätt då?
– Den handlar helt enkelt om mig som man. Om att vara man.
Plocka fram något roligt minne från alla tio år.
– Alla 400 föreställningar har hämtat fina minnen. Det är alltid lika roligt, helt galet men sant.
Börjar du bli less på Grottmannen?
– NEJ! Absolut inte. Du vet att om man inte själv njuter och ger hundra procent så blir det inget. Alla föreställningar skall vara lika viktiga och göras lika bra… det är det som är ykesstolthet.
Har karaktären förändrats under dina tolv år?
– Visst har han det, ungefär i samma takt som grottmännen förändrats på 3 000 år.
Och den 30 april står du på Stora scenen med din 400:e föreställning sedan premiär.
– Ja, jag hoppas att så många som möjligt vill komma. Eller så får de vara med då vi firar tjugo år.
Vi firar med jubileumsföreställning på Stora scenen lördagen den 30.4 kl. 19.00.
BOKA BILJETT
ROB BECKER, författaren till Defending the Caveman, är stand-up artist, född i San Jose, Kalifornien. 1991 har pjäsen premiär i San Francisco. Showen flyttar upp till allt större klubbar och in på stora teatrar. Defending The Caveman hade premiär på Broadway 1995 på Helen Hayes Theatre och gick i New York i två år med över 700 föreställningar, innan den åkte ut på landsomfattande turné. Showen spelas över hela USA, i Sydafrika, på Island, i England, Kanada, Danmark, Norge, Sverige. Efter Svenska Teatern i Helsingfors 2003 sattes pjäsen upp i bl.a. Lettland, Estland, Litauen och Japan. I samarbete med UIT och 3 Sagas satte Svenska Teatern* upp även en finskspråkig uppsättning på Alexandersteatern under namnet Luolamies. Även den är en stor succé.
* som övervakare av rättigheterna i Finland
